Indiska stridshöns
( Bilderna är på dvärg)
 
Namnet stridshöns stämmer inte så bra på Indiska dom är rätt lugna och snälla mot varandra
dom kommer från England. Framavlad ur Asil, vitaMalayer.gulakockin och shamo
mycket tung bred och muskulös hönsras är som en bulldog inom hönsen
användes för att få fram slakt broiler
 
Mycket trevlig ras lugn lätt att få tam, flyger inte så högt .
Finns i 2 godkända färger stora svart fasanbrun , vitfasanbrun
i dvärg även blå fasanbrun
 
Kardinal punkter
1. kropp, muskulatur
Kropp massiv. bred med fram trädande skuldror och ägg formad , avsmalnade bakåt
 
2 Fjäderstukturen
mycket hårda breda. Korta och glänsande fjädra , inget under dun.
 
3. Huvuddelarna
 
Medelstort brett,kort kraftigt vält och med något markerande ögonbryn
kam liten låg ärtkam, haklappar mycket små och fri från rynkor
ögon, ljustgula och med framträdande ögonbryn
näbb, kraftig bred ,kraftig böjd kort ansiktet något grov hud
öronskivor små röda
 
Stor ras
vikt hane 3.5-4.5 kg . Höna 2-3kg
ring storlek hane 27 mm höna 24mm
ägg vikt 57 g skal färg ljusbruna
 
Dvärg
vikt hane 1.6 kg höna 1.3 kg
ring storlek hane 18 mm höna 15mm
ägg vikt 33 g skal färg ljust bruna
 

   

Svensk dvärghöna
 
Svensk dvärg, lantras, är mycket nära besläktad med de övriga europeiska dvärg-hönsen. Den svenska dvärghönan skiljer sig dock från dessa genom att det fodras helt röda öronskivor. Rasen är en urdvärg.
Rasen är liten, sirlig dvärghöna med hastiga rörelser. Den är vaken och tillitsfull. Rasen har en förhållandevis kort, lätt klumpig kropp, ett förhållandevis litet huvud, som trots sin litenhet skall ha tydligt markerade huvuddelar. Fjäderdräkten är riklig och fyllig och ligger vackert intill kroppen.
Äggen är vit-cremefärgade. Vikt: 35 g.
 
Tupp:
Kropp: kort, kraftig och fast med käck hållning.
Hals: kort med lätt böjning, ganska tydliga behäng som når över skuldrorna.
Rygg: rätt kort, välavrundad mot stjärt.
Skuldror: breda, täckta av halsbehänget.
Vingar: rätt långa och välutvecklade, liggande tätt intill kroppen och inte för högt burna, men inte heller hängande eller släpande. Vingspetsarna skall ha tendens att sluta samman under stjärten.
Sadel: med ganska välutvecklat behäng.
Stjärt: särskilt fyllig med välutvecklade och vackert böjda bågfjädrar.
Bröst: fylligt och vackert avrundat, lätt klotformat och buret fritt.
Buk: tämligen bred och med väl fast intilliggande befjädring.
Huvud: förhållandevis litet och tydligt markerat
Kam: liten, enkelkam och upprättstående. 4 eller 5 regelbundna skurna taggar som inte får vara för djupt skurna.
Haklappar: förhållandevis små men välutvecklade och vackert rundade med fin väv.
Öronskivor: små och ganska tunna i väv och närmast mandelformade, röda.
Ögon: förhållandevis stora och livliga.
Lår: välmarkerade och fasta i muskulaturen.
Ben och tår: släta med fina fjäll, 4 väl spridda tår, skifferblå.
 
Höna:
Liknar tuppen med undantag för de könsbestämda skillnaderna.
Grova fel: för stor eller för knotigt byggd, kantig kropp. Ej vinklad halsled. Fel färg, vita, öronskivor. Andra fel som kan förekomma är: för stor grov kam och långa haklappar, ljusa ögon och mindre vitt i öronskivorna.
Vikt:
Tupp: 650 g.
Höna: 550 g.
Färgvarianter: brun samt vetefärgad,
 
KO-SHAMO
 
JAPANSK DVÄRGRAS
En trevlig ras lätt att få tam ser lite annorlunda ut en andra raser mycket av det är deras upprätt hållning och gång still
. Var extra försiktig när man sätter ihop avels grupper då slåss både hönor och tuppar med varandra,
så en för ung tupp kan få så mycket stryk av hönorna så det dör , så gott om utrymme när man släpper ihop dem sen efter någon dag har dom lugnat ner sig kan man flytta till avels burarna
standar beskrivning egen översättning (hans roy)mer finns att läsa i våran standar
 
Helhets intryckt
En liten kamp höns ras med stark hållning och fullt bevarat kamp höns instinkter
KARDINALPUNKTER
 
1 KROPPFORM/HÅLLNING/ 5 PUNKT LINJEN
2 FJÄDERSTUKTUREN
3 HUVUDELARNA
 
Bred kropp avsmalnande mot stjärten Tupparna helt upprätt hållning Hönorna lite mindre
Skulderna bredda framträdande med en markerad rygg framträdes en 5 punkt linje på tvären
skuldra till skuldra . Tydligt på tuppen lite otydligt på höna
 
lite kort och hård avsaknad av Axial fjädern i vingen .på grund av den korta
befjädringen framträder vingen ofta lite öppen
 
3 Huvud kort brett väl avrundat med utpräglat ögonbryn som är öppet bakåt
 
Kam rund valnöttformad med små fina pärlor . Låg och fast röd
Haklapp små obetydliga
Ansiktetköttigt äldre djur mycket rynkor
Öronskivor väl utvecklande äldre djur mycket rynkor
Näbb kort kraftig böjd
Ögonpärla färgade orange till gula tillåtet på unga djur
 
Vikt:
Tupp 800-1000 gram
Höna 600-800 gram
ägg 33 gram färg crèmefärgad
 
Finns i god kända färg i Skandinaviska fjäderfä standaren
vit ,svart och guld svart vetefärgad
 
       
Maran.
 
Maran är en tung hönsras som härstammar från den franska staden Marans, Charente-Maritime. Maran är en så kallad kombinationsras, det vill säga den är både en god köttras och en bra värphöna. Det finns även en framavlad dvärgversion.
Maran finns i flera olika färgvarianter: svart-koppar, blå-koppar, gökfärgad, vit, svart-silver. En höna väger 2,5 till 3,1 kg och en tupp väger 3,1 till 3,6 kg. För dvärgvarianten är vikten för en höna cirka 900 gram och vikten för en tupp cirka 1 kg.
Helhetsintryck för rasen är: ganska stor, kraftig, med stolt hållning, bred rymlig kropp som är längre än den är bred. Ger ett kraftfullt intryck utan att vara klumpig.
Raskännetecken - tupp: Kropp: ganska lång, rymlig och bred. Ögon: orangeröda, livliga. Kam: enkelkam, stående, ganska grovkornig i vävnaden, medelstora välplacerade taggar. Haklappar: medellånga, väl avrundade. Öronskivor: avlånga, medelstora, röda utan vitt. Rygg: flat, lång, något sluttande, bred sadel. Ben: medellånga, vita eller blekt gråskära, lätt befjädrade.
Utmärkande för maran är att äggen har en mycket mörkt brun skalfärg, närmast chokladbruna ägg anses som önskvärt. Äggvikten är cirka 65 gram för ägg från en stor höna. För dvärgvarianten är äggvikten cirka 40 gram.
Hönorna har medelgod ruvlust. Kycklingarna ses väl efter av hönan och växer snabbt, de är jämförelsevis tåliga och robusta av sig, men blir fullt befjädrade relativt sent. En höna börjar värpa vid en uppnådd ålder av cirka 6 månader.
Rasen anses ha ett lugnt temperament, men kan vara något skygg. Maranens flygförmåga är dålig.
Lakenfelder
 
Rasen härstammar från Holland men är också känd från Tyskland från 1840-talet.
Rasen är en lätt ras av medelstorlek, har en lanthönsform. Rasen har ett rätt livligt temperament utan att vara skygg. Rasen är en rätt flitig äggläggare.
Tupp:
Välutvecklad, långsträckt och fyllig kropp. Halsen ska vara medellång med mycket välutvecklat behäng. Ryggen ska vara medellång och bred. Vingarna långa och kraftiga med spetsar som går under sadelbehänget. Stjärten ska vara utvecklad med långa, breda styr- och segelfjädrar i en elegant böj. Huvudet är medelstort. Ansiktet ska vara fritt från rynkor och inte befjädrat. Kammen är enkel, upprättstående och inte för djupt skårad. Haklapparna är avrundade, medellånga. Öronskivorna är små, ovala vita. Låren är tämligen korta med tätt intilliggande fjädrar. Benen är medellånga,obefjädrade och har färgen skifferblå.
Höna:
Lite mindre i storleken, i övrigt som tuppen förutom det som skiljer könen åt.
Vikt:
Tupp: 2,0 kg
Höna: 1,5 kg.
Ägg:
Idealvikt 57 g
Skalfärg: vit
Färg:
Kroppsfärg: vit
Huvud, halsbehäng och stjärtfjädrar: svart
Sadelhäng: vit med svart rand
Vingar: ytterfjäder vit, innerfjäder svart/svartgrå